Nordic Outlook: På randen till global recession

2008-08-26

Den pågående kreditkrisen fortsätter att prägla den globala ekonomin när stramare kreditvillkor och fallande huspriser hämmar tillväxten. Kraftiga räntesänkningar väntar efterhand i Europa. Det framgår av årets tredje Nordic Outlook som presenteras på tisdagen.

Nästa år spår SEB:s ekonomer att tillväxten i OECD-området blir den lägsta sedan början av 1990-talet. Framöver drabbas också tillväxtekonomierna i högre grad av spridningseffekter från nedgången i industriländerna. Totalt växer världsekonomin med tre procent 2009 vilket är nära gränsen för recession på global nivå. Inflationen vänder gradvis nedåt vilket i kombination med den allt svagare konjunkturen öppnar för räntesänkningar på bred front i Europa 2009.

– Den svenska konjunkturen försvagas nu också i snabb takt. I år blir BNP-tillväxten 1,4 procent och nästa år 0,9 procent. Sysselsättningen bromsar in och arbetslösheten stiger till 7,3 procent 2010. Avmattningen på arbetsmarknaden i kombination med en inflation som faller tillbaka nästa år gör att Riksbanken börjar sänka räntan i februari 2009, säger SEB:s chefekonom Robert Bergqvist.

I slutet av nästa år spår ekonomerna att reporäntan är 3,50 procent. Med stöd av de starka statsfinanserna genomför regeringen finanspolitiska stimulanser runt 40 miljarder kronor både 2009 och 2010. År 2010 har de offentliga finanserna svängt om till ett underskott på knappt 1,5 procent av BNP.   

Amerikansk ekonomi bromsar in igen
 
Amerikansk ekonomi bromsar återigen in när positiva effekter från stimulanspaket och utrikeshandel klingar av. Hushållen pressas av stramare krediter, ytterligare husprisfall och fortsatt försvagning på arbetsmarknaden. Lägre energipriser ger viss lättnad men Feds tidigare räntesänkningar når bara delvis fram till konsumenterna. BNP-tillväxten blir 1,6 procent i år och 0,6 procent 2009. Styrräntan ligger kvar på 2,0 procent ett år till.
 
– Även konjunkturen i Västeuropa faller nu brant. Tillväxten i eurozonen hamnar under en procent nästa år och i Storbritannien blir nedgången ännu djupare. Den höga inflationen fördröjer sänkningar från ECB till mars 2009, säger SEB:s prognoschef Håkan Frisén.

Han tillägger att i slutet av nästa år spår SEB att refiräntan är 3,25 procent. Betydande regionala skillnader innebär en komplicerande omständighet för penningpolitiken. Svaga offentliga finanser och Stabilitetspaktens restriktioner innebär dessutom att finanspolitiken i många länder är bakbunden.

Dollarns återhämtning mot euron fortsätter

Dollarns återhämtning mot euron fortsätter i takt med att försvagningen i Västeuropa blir allt tydligare. Räntesänkningar i Europa nästa år innebär minskade korträntedifferenser som ger ytterligare stöd åt dollarn. Vikande råvarupriser verkar i samma riktning. I slutet av 2009 har EUR/USD fallit tillbaka till 1,37. Obligationsräntorna faller ytterligare i spåren av svag tillväxt och lägre styrräntor.

Sverige försvagas

Den svenska konjunkturen försvagas på bred front när den internationella nedgången fördjupas och den inhemska efterfrågan försvagas. Tillväxten hamnar klart under trend såväl i år som 2009; treårsperioden 2008-2010 blir därmed den tillväxtmässigt svagaste perioden sedan 90-talskrisen.

Avmattningen på arbetsmarknaden blir allt tydligare och nästa år sker en tydlig uppgång i arbetslösheten. Inflationen toppar snart men förblir hög det närmaste året. Lägre priser på energi och efterhand dämpat lönekostnadstryck gör att prisökningstakten vänder ned under 2009.

Den allt svagare konjunkturen och ett gradvis minskat inflationshot gör att Riksbanken börjar sänka räntan i februari nästa år till 3,50 procent i slutet av 2009 och vidare till 3,0 procent en bit in i 2010. Kronan håller i huvudsak jämna steg med euron men försvagas mot dollarn och därmed också i handelsviktade termer. 

De starka statsfinanserna öppnar för betydande finanspolitiska stimulanser de kommande åren. SEB:s ekonomer räknar med stimulanser kring 40 miljarder kronor såväl i 2009 års budget som i budgeten inför valåret 2010. Kombinationen av dessa åtgärder och den svaga konjunkturen gör att de offentliga finanserna försvagas i snabb takt och vänds till ett underskott motsvarande 1,3 procent av BNP 2010. Den sammanlagda försämringen av de offentliga finanserna 2007-2010 uppgår därmed till cirka fem procent av BNP.