Veckans tanke: Avgörandets timme för eurokrisen

2012-07-09

Känslan växer sig allt starkare av en avgörande tidsperiod för eurokrisen. Europa står inför en lång och komplex resa. Att arbetet nu tycks komma igång för att lösa problemen är mycket positivt, men många detaljer ska falla på plats. Det skriver SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist i sin veckokrönika.

Robert Bergqvist noterar att den globala återhämtningen befinner sig i en seg halkig uppförsbacke. Två bromsklossar utmärker sig: dels oron för eurons framtid, dels en självgående tärande global kreditcykel.

”Flera centralbanker valde i förra veckan att - med detta för ögonen - ta nya steg mot ytterligare och exceptionell monetär lättnad. Läget innebär att vi ännu inte sett slutet på de stora centralbankernas okonventionella penningpolitik”, skriver han.

När det gäller läget i Europa konstaterar Robert Bergqvist att eurozonens stats- och regeringschefer under de närmaste månaderna står inför en gigantisk mur av många, komplexa och i flera fall mycket kontroversiella beslut som rör valutaunionens framtid och de nödvändiga stegen mot den politiska unionen. Det är en process som kommer att kräva mycket av de nationella politiska systemen och stark uppbackning från euromedborgarna för att lyckas. 

”Det riktigt positiva med EU/Eurotoppmötena den 28-29 juni var en efterlängtad bekräftelse på att dagens union är ett ofullbordat bygge och att en ny färdplan måste läggas fast för att uppnå det man från Bryssel har valt att nu åstadkomma och vill kalla ”den äkta Ekonomiska och Monetära Unionen”. Erkännandet är viktigt eftersom det möjliggör en mer konstruktiv utveckling framåt”, skriver Robert Bergqvist.

Men utvecklingen mot ”Eurozonens Förenta Stater”, innehåller många och komplexa steg som ska genomföras snabbt.

”Debatten mellan politiker och medborgare är fortfarande bara i sin linda kring vilka ekonomiska, politiska och kanske demokratiska eftergifter länder behöver göra för att komma i mål och kunna fullborda valutaunionen och den politiska unionen”.

”Det räcker inte med att hålla bara en tumme – det krävs mångdubbelt fler – fler för att allt ska landa rätt. Räkna med en politisk stökig höst”, skriver Robert Bergqvist.