Ligg steget före bedragarna

Med sunt förnuft kommer du långt. Lämna aldrig ut dina personliga koder, använd säkra betalningsmedel, kontrollera alltid kvitton och ditt kontoutdrag. Men det finns ändå vissa situationer då det kan vara svårt att avgöra om du är på väg att bli utsatt för ett bedrägeriförsök. Vår säkerhetsexpert Martin Frimanson tipsar om hur du kan ligga steget före bedragarna och vilka situationer du särskilt ska uppmärksamma.

Bedragare som inte levererar sålda varor vid näthandel
Så här går bedrägeriet till: En vara säljs via handelstorg eller auktionsplatser på nätet och köparen ska betala i förskott. Säljaren ber köparen betala in pengarna på ett konto men levererar inte varan.

Så här skyddar du dig: Använd handelstorgets betaltjänster när du köper varor via handelstorg på nätet och ska betala till okända säljare. På så vis försäkrar du dig om att det du köpt också levereras. Betala inte direkt till säljarens eget bankkonto.

Betalning med falska utländska checkar
Så här går bedrägeriet till: Som betalning för en vara får säljaren en utländsk check utställd på ett större belopp än själva köpeskillingen. Köparen ber säljaren skicka tillbaka överskottet via en överföring. Säljaren löser in checken i banken och efter några dagar betalar banken ut beloppet till säljarens konto. Säljaren litar då på att checken varken är falsk eller spärrad, lämnar varan till köparen och för tillbaka överskottet till köparen. Någon vecka senare meddelar banken att checken var falsk och kräver tillbaka beloppet. Försäkringsbolagen ersätter normalt inte sådana förluster eftersom säljaren frivilligt lämnat över varan och skickat tillbaka pengarna.

Så här skyddar du dig: Om du säljer något och som betalning får utländska privata eller kommersiella checkar ska du lösa in dem via inkasso hos din bank. Avgiften för inkasso är visserligen ganska hög men det är väl värt pengarna när det handlar om större belopp. Med inkasso garderar du dig mot att det saknas täckning för checken och minskar risken att den är falsk. Dessvärre kan du dock aldrig helt säkra dig mot falska checkar.

Skimning eller smygkopiering
Så här går bedrägeriet till: Skimning (från engelskans skimming), eller smygkopiering innebär att bedragare installerar kortläsare framför uttagsautomaters kortläsare och dessutom ofta en liten dold kamera som filmar de koder som slås in. Liknande bedrägerier förekommer mot kortläsare i butiker men inte lika ofta.

Så här skyddar du dig: Ta för vana att alltid dölja knappsatsen med den andra handen när du knappar in koden. Undersök eventuella misstänkta detaljer du ser på uttagsautomater. Är de lösa hör de inte till automaten. Ring polisen eller informera bankkontoret.

Har du varit normalt aktsam när du tagit ut pengar i en automat och utsatts för kortbedrägeri anmäler du det till banken snarast så ersätter vi dig för förlusten.

Dataintrång
Så här skyddar du dig: Använd ett bra och uppdaterat virusskydd och en väl fungerande brandvägg för att undvika dataintrång i din dator med internetuppkoppling. Kom ihåg att regelbundet uppgradera dem enligt leverantörens rekommendationer.

Begäran om personliga koder
Så här går bedrägeriet till: Bedragare kontaktar ”kunder” via e-post eller telefon och påstår sig vara bankpersonal som ska säkerställa att kunden inte drabbats av bedrägerier och ber honom lämna ut personliga koder som sedan används för just bedrägerier.

Så här skyddar du dig: Lämna aldrig ut personliga koder som du fått från banken!

Investeringsbedrägerier
Så här går bedrägeriet till: En vanlig metod för att lura investerare är att investeraren erbjuds fantastiska summor eller hög avkastning utan någon risk eller motprestation. När investeraren visat intresse ber bedragaren om olika administrativa ersättningar för advokatkostnader, tullavgifter och liknande. Avgifterna ökar med tiden och investeraren få aldrig några pengar.

En annan metod går ut på att bedragaren ber att få investerarens konto- och personuppgifter så att han kan skicka över pengar eller att investeraren ska låta bedragaren få använda sitt konto för välgörenhet eller liknande eftersom bedragaren inte hinner öppna eget konto i Sverige. Uppgifterna används senare i bedrägerisyfte.

Spanska lotterier, Nigeriabrev, investeringar i okända bolag någonstans i världen är exempel på sådana här investeringsbedrägerier.

Så här skyddar du dig: Var skeptisk om du får erbjudanden om hög avkastning utan risk. Normalt följer risk- och avkastningskurvan varandra. Fråga dig om du vågar låna ut större summor pengar till helt okända personer. Den här typen av bedragare byter ofta namn så det hjälper inte att lägga företagsnamnen på minnet. Seriösa välgörenhetsorganisationer har av redovisningsskäl egna konton.

Infärgade sedlar
Så här skyddar du dig: Om du av misstag tar emot infärgade sedlar eller sedlar som på annat sätt ser märkliga ut ska du lämna in dem på ditt bankkontor. Förklara hur du har fått sedeln eller hur den färgats. Om sedeln inte är färgad av sedelskyddsfärg kan banken byta ut sedeln. Om den däremot är skyddsinfärgad fyller du i en förklaring på en särskild blankett och får ett kvitto av banken på att du lämnat sedeln. Banken sänder sedeln tillsammans med förklaringen till Sveriges riksbank. Riksbanken beslutar sedan om du ska få ersättning för sedeln. Om Riksbanken anser att du borde ha sett att sedeln var missfärgad, bränd eller tvättad får du dock ingen ersättning.

Falska sedlar
Det är olagligt att förfalska sedlar, använda förfalskade sedlar eller sprida något bland allmänheten som lätt kan förväxlas med gällande sedlar. Om du betalar med en sedel som du vet är förfalskad riskerar du att bli åtalad för penninghäleri.

Så här skyddar du dig: Om du har fått en sedel som du misstänker är förfalskad kan du:

• lämna in sedeln till ditt bankkontor som kontrollerar äktheten och gör en polisanmälan. Be att få ett kvitto att banken tagit emot den falska sedeln.
  
• själv kontakta närmaste polisstation och gör en polisanmälan.

Svensk lagstiftning gäller både svenska och utländska sedlar.