Många födda ett visst årtionde delar säkert många minnen med andra som växte upp under samma tid. Kanske har ni också en del gemensamt när det kommer till sparande?
Sparkalkylator – hur mycket ska man spara?
Hur mycket som är rimligt att spara kan bero på många saker. Din lön, om du har familj och vilka planer du har för framtiden till exempel. Ta hjälp av vår sparkalkylator och räknesnurra eller jämför med andra i din ålder för att se vad som kan vara ett lagom sparande för dig.
Så mycket kan ditt sparande växa
Använd vår sparkalkylator och se exempel på hur mycket ditt sparande kan bli värt. Resultatet beror på hur mycket du sparar varje månad, under hur lång tid du sparar och vilken avkastning du förväntar dig att sparandet ska ge.
Investeringar innebär en risk.
Varför ska man spara?
Det finns många anledningar till att spara pengar. Dels är det ett sätt att bygga upp en ekonomisk trygghet, dels är det ett sätt att på sikt kunna förverkliga dina drömmar och framtidsplaner. Genom att lägga undan lite pengar varje månad på ett sparkonto lägger du grunden för en ekonomisk buffert. Ett buffertsparande är bra att ha om det dyker upp oväntade utgifter som måste hanteras. I takt med att din buffert blir större kan du även använda pengarna till att göra lite större investeringar, köpa en resa eller renovera hemma.
Mål med sparandet
Hur mycket och hur länge du ska spara beror på ditt mål med sparandet. Sparar du till pensionen lägger du undan lite pengar varje månad under hela ditt arbetsliv, men sparar du till något du vill köpa inom några år kan det vara bra att sätta upp ett mål för dig själv. Sätt upp ett sparmål och bestäm en tidpunkt för när du vill ha uppnått målet för att få reda på hur mycket du behöver spara varje månad. Testa vår sparkalkylator för att få en uppfattning om när du kan nå ditt sparmål.
Hur mycket bör du spara?
Hur mycket du borde spara beror på många olika faktorer så som din ålder, livssituation och inkomst. Även ditt mål med sparandet spelar stor roll i hur mycket du behöver lägga undan varje månad.
Allmänna rekommendationer
Ett bra riktmärke är att ha ungefär 1–2 månadslöner som buffert. Sparar du till exempel 10 procent av din inkomst varje månad under två år så har du lagt en bra grund för din buffert. Dessutom är det bra att så tidigt som möjligt börja spara pengar till pensionen. Ungefär 5 procent av lönen kan vara bra att sätta av till pensionssparandet varje månad.
Personliga faktorer: ålder, livssituation och inkomst
Det är bra att börja spara så snart du börjar tjäna egna pengar. Ju tidigare du börjar spara, desto mindre behöver du sätta av varje gång för att ändå kunna bygga upp en bra buffert över tid. Under livets gång kommer dina utgifter variera, likaså din inkomst. För att hålla en stabil nivå i sparandet kan du försöka spara samma procentuella andel av din lön varje månad. Ett riktmärke kan vara att spara 5 procent av lönen till din buffert och 5 procent till pensionen.
Justera ditt sparande utefter livsförändringar
Under livets gång kan många saker hända som påverkar sparandet. Att leva i singelhushåll ger andra förutsättningar för sparandet jämfört med om du bor tillsammans med någon. Har du barn kanske en del av ditt sparande går till dem. Blir du arbetslös en period kanske du använder pengar från din ekonomiska buffert. Att avsätta en och samma summa till sparandet varje månad är inte alltid möjligt. Därför är det viktigt att justera ditt sparande utifrån vad som händer i livet. Vi kan hjälpa dig att sätta upp ett sparande som passar din livssituation.
Hur mycket sparar andra?
Annat som kan påverka hur mycket man ska spara
Om du saknar lättåtkomliga pengar för oförutsedda utgifter, en så kallad buffert, är det bra att spara ihop till en sådan på ett sparkonto innan du börjar spara på längre sikt. En buffert bör ligga på 1–2 månadslöner före skatt beroende på din livssituation.
Om ni är två med gemensam ekonomi och med höga löpande utgifter, till exempel äger ett hus eller har barn, så kan en till två månadslöner vara en passande buffert. Har ni däremot inte så höga löpande utgifter, kan det räcka med varsin månadslön.
En bra målsättning är att spara 5 procent av lönen före skatt under hela arbetslivet, men om du börjat spara sent eller saknar tjänstepension i din anställning bör du sätta av mer. Hur mycket du ska spara beror på hur mycket du vill ha att leva på som pensionär.
Här följer några exempel på hur olika personer bör spara beroende på ålder och lön för att komma upp till 80 procent av sin befintliga lön efter pensioneringen. Vi utgår från att pensionen betalas ut under 20 år och att personerna har tjänstepension.
Anna 30 år
Anna vill sluta arbeta när hon är 65 år. Hon behöver spara ungefär 3–4 procent av lönen före skatt.
Månadslön: 25 000 kronor
Sparande per månad: 1 000 kronor
Månadslön: 40 000 kronor
Sparande per månad: 1 400 kronor
Lucas 40 år
Lucas vill sluta arbeta när han är 65 år. Han behöver spara ungefär 6–7 procent av lönen före skatt.
Månadslön: 25 000 kronor
Sparande per månad: 1 700 kronor
Månadslön: 40 000 kronor
Sparande per månad: 2 400 kronor
Caroline 50 år
Caroline vill sluta arbeta när hon är 65 år. Hon behöver spara ungefär 12–14 procent av lönen före skatt.
Månadslön: 25 000 kronor
Sparande per månad: 3 400 kronor
Månadslön: 40 000 kronor
Sparande per månad: 4 900 kronor
Hans 60 år
Hans mål är att sluta arbeta när han är 65 år. Hur mycket behöver han spara? Det krävs att han sätter av cirka 45-51 procent av lönen före skatt för att nå det målet, vilken såklart kan vara svårt. Han bör fundera över om han kan fortsätta arbeta några år till då det ökar hans chanser till en bättre allmän pension samt även tjänstepensionen via arbetsgivaren. Och detta ger honom även mer tid att lägga undan pengar själv.
Månadslön: 25 000 kronor
Sparande per månad: 12 600 kronor
Månadslön: 40 000 kronor
Sparande per månad: 18 051 kronor
Så här har vi räknat
I exemplen har vi utgått från en genomsnittlig avkastning på 4 procent årligen.
Alla exempel utgår också från att personen jobbar heltid under hela sitt yrkesverksamma liv och har både allmän pension från staten och tjänstepension från arbetsgivaren. Det innebär normalt att man får cirka 55 procent av sin befintliga lön i pension.
Du som saknar pension via din arbetsgivare, en så kallad tjänstepension, eller inte har arbetat heltid hela arbetslivet behöver sätta av betydligt mer än i exemplen för att uppnå totalt 80 procent av din befintliga lön i pension. För att få veta hur mycket just du bör spara varje månad kan du gå in på minpension.se och göra en egen prognos.
Ett regelbundet sparande för dina barn kan ge dem en bra start i livet när det att dags att ta körkort eller köpa en egen bostad. När du tidigt startar ett regelbundet sparande för dina barn ger du dem ekonomisk möjlighet att förverkliga sina drömmar. Även en mindre summa kan göra stor skillnad sen. Sparar du till barnen gör du det utöver ditt övriga sparande.
Exempel på hur mycket det kan bli:
| Månadsspara | 5 år | 10 år | 15 år | 20 år |
| 200 kr | 13 900 kr | 31 700 kr | 54 400 kr | 83 300 kr |
| 400 kr | 27 800 kr | 63 400 kr | 108 800 kr | 166 700 kr |
| 800 kr | 55 700 kr | 126 800 kr | 217 500 kr | 333 300 kr |
| 1 200 kr | 83 500 kr | 190 200 kr | 326 300 kr | 500 000 kr |
Beloppen i tabellen är en uppskattning på hur mycket ditt sparande kan bli värt om sparandet växer med i genomsnitt 5 procent varje år. Beloppen är inte en garanti för framtida utveckling eller resultat. Vi har inte tagit hänsyn till avgifter, inflation eller skatter.
Du betalar alltid minst 15 procent av bostadens pris kontant. Det kallas för kontantinsats och det går inte att låna till. Innan du börjar leta bostad är det därför bra att veta hur mycket pengar du kan betala och om du behöver starta ett sparande.
När du vet ungefär hur stor kontantinsats du kan få ihop kan du göra en kalkyl på hur mycket du skulle kunna få låna. Då blir det lättare att hitta en bostad som passar just dig och din ekonomi.
Många använder sitt allmänna sparande till sparande till en kontantinsats. Spara så mycket som du tycker att du kan för att nå ditt mål snabbare. Tänk på att det ändå alltid är viktigt att ha kvar en buffert även efter att du betalat insatsen.
Exempel på hur det kan bli:
| Månadsspara | 1 år | 3 år | 5 år |
| 1 000 kr | 12 000 kr | 36 000 kr | 60 000 kr |
| 2 000 kr | 24 000 kr | 72 000 kr | 120 000 kr |
| 3 000 kr | 36 000 kr | 108 000 kr | 180 000 kr |
| 5 000 kr | 60 000 kr | 180 000 kr | 300 000 kr |
Beloppen i tabellen utgår ifrån ett sparande på sparkonto med 0 procent ränta. Vi har inte tagit hänsyn till eventuella skatter eller avgifter.
Om du äger din bostad kan amortering vara en del av ditt sparande eftersom det är pengar du kan få igen om du säljer din bostad.
Det vanligaste är att man amorterar 1, 2 eller 3 procent av lånet per år. Nedan ser du hur mycket du amorterar – och därmed också sparar till dig själv – i kronor per månad och år med de olika procentsatserna för ett lån på 1 miljon kronor:
| 1 procent | 2 procent | 3 procent | |
|---|---|---|---|
| Per år | 10 000 kr | 20 000 kr | 30 000 kr |
| Per månad | Ca 830 kr | Ca 1 670 kr | 2 500 kr |
Men amortering bör inte ersätta annat sparande. Pengarna är svåra att komma åt om du skulle få oväntade utgifter.
Ägande kräver mer i buffert
Om du bor i villa eller bostadsrätt behöver du också en större buffert än om du bor i hyresrätt, eftersom du själv måste betala om taket går sönder på din villa eller om dina vitvaror måste bytas ut. Äger du utöver ditt boende även ett fritidshus så bör bufferten vara ännu större.
Hur stor buffert bör man ha?
En buffert är ett lättillgängligt sparande som du kan använda för att klara av oförutsedda kostnader. Det är lätt hänt att telefonen går sönder eller att något måste repareras i bostaden. Med ett buffertsparande är det lättare att hantera den här typen av utgifter utan att till exempel behöva använda dig av dyra krediter eller snabblån.
Hur stor bufferten ska vara beror på din livssituation. Hur du bor, var du bor, hur många ni är i hushållet och så vidare. En person som bor ensam i en hyresrätt behöver exempelvis inte ha lika stor buffert som ett hushåll med barn som bor i en högt belånad villa och har bil. Storleken på bufferten behöver alltså anpassas till hur stora utgifter som du kan behöva betala. En bra tumregel är att ha en buffert på 1–2 månadslöner, men för den som bor i villa kan bufferten behöva vara större än så.
Spara för framtiden
Bästa sättet att spara pengar långsiktigt är att placera dem i värdepapper som ger god avkastning. Eftersom det finns många olika fonder och aktier att välja mellan kan det dock vara svårt att veta var man ska börja. Är du nybörjare på värdepappersmarknaden kan det till exempel vara ett alternativ att välja en bred global aktiefond som ett första alternativ. Då placeras pengarna i bolag från olika typer av branscher, verksamma i olika delar av världen. På så sätt sprider du även riskerna för ditt sparande.
När du blivit mer insatt i marknaden kan du sätta ihop din egen portfölj med aktier. Se då till att göra ordentliga analyser av företagen du är intresserad av så att du bara köper aktier i bolag och branscher som du känner till och förstår. Tänk på att det alltid innebär en risk att investera pengar på börsen och historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En bra tumregel är därför att bara placera pengar på börsen som inte ska gå till buffert, pension eller andra nödvändiga levnadskostnader.
Bästa sättet att spara?
Det bästa sparandet är det som blir av. Sätt inte för höga sparmål till en början utan gör det enkelt för dig själv att komma igång med sparandet. Här är några av våra bästa tips för hur du börjar spara.
- Börja med en liten summa som du enkelt kan avvara. Sparar du för mycket finns det en risk att du inte klarar av att hålla i sparandet. I värsta fall kan du behöva ta ut pengar från sparkontot för att få ihop ekonomin. Trappa istället upp sparandet efterhand för att vänja dig vid att ha lite mindre pengar att konsumera för. Det är bättre att spara 100 kronor i månaden än inget alls.
- Sätt upp en automatisk överföring till sparkontot i början av månaden när lönen kommer för att inte behöva välja mellan sparande och konsumtion. Då minskar du risken för att hamna i en situation där du inte har några pengar kvar att spara i slutet av månaden.
- Välj den enklaste sparformen, vilket oftast är ett sparkonto. Att sätta in pengar på ett sparkonto är enkelt då du bara behöver göra en kontoöverföring. När du sedan gjort sparandet till en vana och byggt upp en buffert kan du börja se över mer långsiktiga investeringar på börsen i fonder och aktier.
Hur ska jag se på tid och risk? - Sätt upp tydliga mål för ditt sparande. Med tydliga mål kan det bli lättare att motivera sig och hålla i sitt sparande över tid. Då kan du även följa dina framsteg och se hur du närmar dig ditt mål, krona för krona. Sparar du pengar för att till exempel få råd med en resa så får du också en tydlig belöning när du nått ditt mål.
Frågor och svar
Ungefär 1–2 månadslöner är bra att ha i buffertsparande.
En bra tumregel för sparandet är att lägga undan 5 procent av lönen till din buffert och 5 procent till din pension varje månad.
Sparkontot är ett bra ställe att ha ditt buffertsparande på. En buffert kan variera i storlek, men vi rekommenderar att ungefär 1–2 månadslöner läggs undan i buffertsparande.
I ditt buffertsparande bör du ha ungefär 1–2 månadslöner. Då har du bra förutsättningar för att lättare kunna hantera oförutsedda utgifter.
Det beror mer på syftet med ditt sparande än på räntenivån. Om det kan uppstå ett behov av pengarna är det oklokt att låsa dem i bostaden, vilket du gör när du amorterar. Dessutom krävs stora amorteringar för att få ner månadskostnaderna på kort sikt. Med till exempel 4,5 procent i ränta och ett lån på 1 miljon innebär en amortering på 10 000 kronor att månadskostnaden minskar med 38 kronor. Samtidigt kan det vara en bra idé att amortera extra för att komma under den, om du ligger just över gränsen för något av amorteringskraven. Då är du inte längre låst till att amortera lika mycket, utan kan själv välja hur du vill disponera pengarna.
Ring upp mig
Fyll i ditt telefonnummer så ringer vi upp dig. Vill du kontakta oss istället?
Vi har öppet dygnet runt och du når oss på 0771-365 365.
När vi ringer upp dig får du besvara en säkerhetsfråga i BankID-appen. Det är en bekräftelse på att du pratar med oss.